söndag 11 augusti 2013

Yllekris

Gnnn. Byrån i hallen svämmar av över att skitiga vantar, samtliga i olika färger och storlekar. Mössor finns det också, likaledes otvättade, och de flesta tycks vara lagom stora åt ett barn i 4-årsåldern (hjälper inte vår 2- eller 6-åring speciellt mycket, alltså). Måste tvätta mig igenom eländet, sortera och kasta hälften i loppislådan bredvid matbutiken.

Inser ni att det snart är vantdags igen? Det blir förr än ni anar.

Inte för att jag har nåt emot det, egentligen. Jag gillar hösten. Vad jag inte gillar är att jag är en stickfantast som har verkligt få ylleplagg som jag tycker om. Varför har jag inte stickat mig en stor mysig halsduk, patentstickning i kaffelattegrått, egentligen? En slapp mössa med häng i nacken? Snygga fingervantar? Varför har jag bara skumma, udda nummer som aldrig passar ihop vare sig på längden eller tvären? Va?

Kanske dags att ändra på det. Om jag hinner. Varför kan inte dygnet ha 26 timmar?

2 kommentarer:

  1. Lätt: låt dammtussar och klädhögar vänta och sätt dig och sticka nåt fint i nåt riktigt fint garn :) Ska jag göra nu, inser ju att det verkligen snart ÄR vant- och mössäsong!

    SvaraRadera
  2. Nej det går inte, jag har redan sparat den här högen sen i våras och snart kommer den att utveckla tentakler och krypa iväg på egen hand. Men det tål att tänka på, vad man har för prioriteringar med stickandet. Gåvor som ingen egentligen vill ha eller nåt åt sig själv som man garanterat vill ha?

    SvaraRadera