God jul på dig, kära vän!

Den tjugofjärde luckan får du öppna redan nu, om du är uppe och ugglar ännu. Att jag själv är uppe? Haha, jodå. Jag ska till och med göra färdig en julklapp än, är det tänkt.

Den tjugofjärde saken som jag gillar, det är... dig! Tänk att du är här alldeles frivilligt och läser min blogg. Några av er är ju inte ens släkt med mig och bara ett obetydligt fåtal har jag mutat. Det tycker jag är fantastiskt, när det finns så mycket annat du kan välja att göra. Jag hoppas du får en skön och lat jul som belöning för att du har tagit dig igenom den här kalendern.

Nu tänker jag ta lite semester från Internet och bara göra analoga saker, som att sticka en tröja som jag lovat min man sedan 2009 eller äta jättemycket choklad. Jag återkommer kring trettondagen, hoppas vi ses då! Gott nytt år!

24 saker jag gillar, del 23

Ni vet de där ögonblicken då man liksom stannar upp mitt i en mening och inser att jamen, det här! Det här älskar jag ju! Det finns många såna pyttesmå ögonblick och saker som kunde få plats här i min julkalender. Jag kan inte riktigt välja, faktiskt.

Svallvågor vid stranden. Höststormar. Doften av solbränd hud. En varm dusch efter en kall promenad. Stearinljus. Cafébesöket efter simhallsturen. När de släcker ljusen i biografen. Katten som somnat i ens famn. Fina stenar. Nymanglade lakan. En liten hand i min. Alldeles nya skrivböcker. Att äta lingon direkt ur skogen. Ösregn mot plåttak. Gosiga fårskinnstofflor. Popcorn. Långa kramar. Fotbad.

Jag väljer dem allihopa. Och jag önskar oss alla, både dig och mig, många sådana ögonblick - och förmågan att lägga märke till dem medan de varar.

24 saker jag gillar, del 22

Stjärnhimlen! I sanningens namn kan jag inte känna igen några andra stjärnbilder än Karlavagnen, men jag är ändå oerhört fascinerad av stjärnor. De är så... långt borta.

Ikväll är det för första gången på länge sånt väder att man kan se stjärnorna på natthimlen. Jag var ute och kikade och kunde som vanligt identifiera Karlavagnen och, hmm... nåt som möjligen kunde heta Lyran och/eller Tennisracketen.

Gå ut och se du också, om du fortfarande är vaken. Tyvärr är det så kallt att din näsa kommer att trilla av och ligga där på gården som en liten röd skinnlapp, men nåt får man väl offra för det Stora Mysteriet.

24 saker jag gillar, del 21

Sedan jag gick i lågstadiet har jag gillat berättelser om indianer. Jag antar att morfars gamla Hjortfot-pocketar måste ha satt igång intresset, och sedan dess har det bara eskalerat. Jag tycker om att läsa om nordamerikanska indianstammar och deras historia.

Men. Det ska vara indianstammar som levt i USA eller Kanada, helst av allt den "klassiska" prärieindianen eller möjligen navajoindianer eftersom jag förläst mig på Tony Hillermans navajodeckare. Jag är av någon anledning noll intresserad av t.ex. mayaindianerna som såsade på i Mexicos djungler.

Om det visar sig att mayakalendern faktiskt förutspått jordens undergång korrekt idag (tvärtemot vad sunda förnuftet och alla mayaexperter påstår) så kan jag i alla fall säga att jag aldrig har gillat de där djungelsnubbarna nåt vidare.

Vet inte riktigt varför indianintresset verkar hålla i sig från år till år. Det måste vara all den där spännande kulturen...

24 saker jag gillar, del 20

Jag tycker om att sitta på café. När jag flyttat hemifrån i mitten av 90-talet var hela cafégrejen ny och spännande för mig. I min barndom satt man just aldrig på café ety:
a) det fanns inga caféer där jag oftast befann mig
b) den allmänna österbottniska attityden var "vi har pieronen därhäim", alltså blir det inget dyrt köpebulla
c) vem har tålamod att sitta och slöa på café till ingon nytta när det finns ett helt jordgubbsland att rensa?

Att sitta på café i en timme eller mer, med onödigt dyrt köpebulla, är nog så nära jag har kommit ett uppror mot min barndoms värderingar.

Jag gillar fortfarande att sitta på café, allra helst på mitt favoritcafé med hembakade (och inte så dyra) bakverk. För tillfället blir det inte så många tillfället till det, eftersom barn i dagisåldern äter på 10 minuter och sen blir FRUKTANSVÄRT UTTRÅKADE. Men det finns för all del caféer med lekhörnor, så ibland blir det faktiskt av.

24 saker jag gillar, del 19

Jag gillar att sy! På min gamla gjutjärnsmaskin som jag ärvt av mormor. Jag är inte särskilt bra på det, men roligt är det. Så det har jag gjort nyss, klockan 23 på kvällen. Fast jag borde ligga och sova, för i natt är det väl väckning som vanligt (barn 1, barn 2 eller brevbäraren som kommer med Husis) och makens väckarklocka ringer 07.00 imorgon. Att jag aldrig lär mig. Aldrig aldrig aldrig.

24 saker jag gillar, del 18

Lappfjärdskors! What's not to like? Sydösterbottens alldeles egna jultradition, med tjusiga lampor och allt. Vi har ett eget mini-lappfjärdskors i fönstret. Såna ser man inte många av här i Helsingfors. Ett annat har jag sett, och det lär tillhöra en släkting till min goda väns make. Världen är liten. Som små sjömärken blinkar våra respektive lappfjärdskors i sina fönster: här är vi, som är från någon annanstans. Någonstans där de har tjusiga lampor.

24 saker jag gillar, del 17

Jag gillar att röra på mig. Att springa, att träna med vikter, att stretcha, att ta raska promenader, att delta i cirkelträning, att yoga, att simma. Allt detta gillar jag jättemycket, men det får jag verkligen påminna mig själv om. Det är ju så mycket annat som ska göras, som man i vardagsstressen tycker att behöver prioriteras. Mat på middagsbordet, etc etc. Egentligen borde man väl prioritera sin egen hälsa först, annars blir det ju inget av allt det där andra.

Jag tycker det är besvärligt att gå hemifrån på kvällarna och lämna resten av familjen "ensam". Många mammor inom bekantskapskretsen har inga problem med den saken, de turas om med sin partner om att gå på dittan och dattan, och har de tur finns det också diverse släktingar att kalla in som barnvakter. Själv går jag på gympa en gång i veckan. Men vad övrigt är har jag svårt att slita mig från ruljansen. Speciellt när man arbetar hinner man ju knappt se sina barn känns det som, då är det i mina ögon inte ok att vara borta på kvällen också. Och den förälder som får ta hand om barnen på egen hand har det ganska tungrott: det är matlagning och städande och bad och nattningar i evighet amen. Vi har vant oss vid att vara hemma mycket tillsammans, att dra lasset på egen hand känns jobbigt och är inget vi gärna lämpar av på den andre.

Så det blir som det blir. Lite gympa här, lite promenad där. Bättre än inget, väl? Viktigast är ju att man njuter av det, så att det inte blir nåt nödvändigt ont. Och jag tycker som sagt verkligen om att springa runt och ha mig, till och med då det emellanåt känns som om nåt håller på att gå sönder, hjärtat förslagsvis. No pain no gain!

Observera att allt det där ovanstående är motionsformer man gör för sig själv, eller möjligen i en grupp men var och en för sig. Jag AVSKYR lagsporter av alla slag och tänker aldrig mer någonsin i hela mitt liv spela volleyboll, det svor jag på när skolgymnastiken äntligen tog slut.

Så här sportig ser jag alltid ut när jag tränar. Nånej. Det här är ett reklamfoto som Annie Leibovitz tagit för Nike. Jag älskar Annie Leibovitzs foton, speciellt dem hon tagit av atleter i olika sammanhang.

24 saker jag gillar, del 16

Det börjar bli ganska svårt det här nu. Försök själv komma på tjugofyra saker som du gillar, sådär bara. Man måste ju idka lite självcensur också. "Jag gillar att mina barn är friska", det kan man inte skriva, det är ju självklart att alla gillar det. Och inte heller "jag gillar att ta ur kontanter ur automaten och sen lägga dem på golvet och rulla mig i dem". Nej, lite salongsfähigt får det vara. Ogärna räknar man också upp tjugofyra alltför lika saker. "Jag gillar hembygdsmuseer, fiskemuseer, konstmuseer, ..." Om inte annat framstår man som en präktig tråkmåns. Fast så tror jag många av oss är, i hemlighet. Egentligen vill vi bara äta flingor hela tiden, och bara se repriser av Friends i teve.

Men okej då. Jag gillar fyrar. På vårt sommarställe har man utsikt över en, förutsatt att man går längst ut på en stenhög och att grannen har roat sig med lite slyröjning. Det är en klassiskt randig, röd-vit fyr, som sticker upp som en glad polkagris ur skogen. Sånt kan man inte låta bli att gilla. På väggen där hemma har jag också fyrar i flera exemplar, och bland barnens leksaker sticker ett fyrtorn upp.

Så fyrar. Speciellt den här:

24 saker jag gillar, del 15

Bland de många saker jag gillar att läsa om har jag tre favoriter som ibland, men mycket sällan, sammanstrålar i en och samma bok: humor, resor och kulturkrockar. När jag hittar en riktigt lyckad blandning brukar det bli en sån där bok som jag absolut måste köpa, inte låna (detta säger en hel del, jag är ju trots allt bibliotekarie) och som jag sedan läser om och om igen.

Här är två som ni absolut ska låna/köpa om ni alls har nån smak, tänkte jag skriva, men jag menade förstås samma smak som jag (om det nu är nån skillnad):

Bill Bryson: Notes from a Big Country

Annie Hawes: Extra Virgin - Amongst the Olive Groves of Liguria

Perfekta att ha i mellandagarna när man blir less på alla fjantiga julmatinéer på teve. De här är mycket roligare. Och de får en att omedelbart vilja resa till USA och/eller Ligurien.

24 saker jag gillar, del 14

Jag gillar roliga frisyrer. Det mesta går an. Stora tjocka afroburr. En spikrakt klippt page. Mystiska fyrtiotalsfrisyrer där man liksom har stoppat in håret under sig självt och sen korvat ihop det i en labyrint uppe på skulten.

Speciellt mycket gillar jag flätor, även om det gått lite inflation i flätfrisyrer på senare år då hela svenska friidrottslandslaget dykt upp på alla tävlingar iförda avancerade flätverk (även männen, känns det som).

Det enda jag inte gillar är det sorts hår jag har själv: tunt, mjukt och omöjligt att få snyggt om man så tömmer en hel Elnett-burk i det.

24 saker jag gillar, del 13

Som nån möjligen kunde lista ut från föregående inlägg gillar jag att titta på tv-kockar (helst danska). En annan sak jag gillar är realityserier på teve. OBS! BARA VISSA!

Jag skjuter mig hellre i foten än ser på ett Big Brother-marathon. Samma sak gäller Bonde söker fru, Ensam mamma söker, sjukhusdramer där folk mår dåligt och/eller föder, och allt som Mtv nånsin har producerat. Kravet är i stället att det ska handla om skickligt folk som gör nåt som jag tycker är intressant, till exempel lagar mat eller syr. Med andra ord gillar jag speciellt USA's Master Chef (jätteskickliga amatörkockar som lagar mat och blir utskällda av Gordon Ramsey) samt Project Runway (jätteskickliga designers som syr upp kläder och blir utskällda av Heidi Klum).

Realityserier är ju för all del uppbyggda på samma sätt nästan allihopa: det ska finnas ett tävlings- eller spänningsmoment (en "intrig") och sen ska de medverkande irriterat baktala varandra. Skillnaden är att när jag ser på Project Runway får jag alltid lust att sy och skapa nåt, medan jag - ifall jag i misstag råkar förirra mig till Big Brother - alltid får lust att dunka huvudet i en betongvägg.

24 saker jag gillar, del 12

Åh, nu är det så där hemskt hemskt längesen jag var till Danmark igen. Jag blir alldeles resfebrig bara jag tänker på det. Danmark är ett av mina absoluta favoritländer. Varför vet jag inte riktigt, det är närmast ett mysterium. Deras språk kan ju ingen uttala (utom skåningar) även om jag hänger med i talspråket ganska bra. Jag avskyr öl och är skeptisk till illröda varmkorvar. Klimatet är inte direkt jättemycket varmare än Finlands och de där Georg Jensen-prylarna som de alltid ska kränga på flygplatserna är... hmm, inte riktigt i min smak.

Ändå älskar jag att resa i Danmark, eller rättare sagt: mycket längre än till Köpenhamn har jag ännu inte kommit. Nån vacker dag ska jag tvinga min hårt prövade familj att bila runt hela Danmark. Det kan de väl stå ut med. Det tar ju inte direkt lika länge som att bila runt USA.

Tills dess får jag nöja mig med danskar på teve. Till exempel den här:

Och den här:

Eller den här:

Och varför inte den här:

24 saker jag gillar, del 11

Jag satt och rotade runt i hjärncellerna, riktigt de innersta och mest oförstörda, men hade ändå svårt att komma på nåt som jag gillar som INTE har sin upprinning i min barndom. Är det så? Är man nyfiken och öppen och formbar bara under de första åren av sitt liv, för att sen bomma igen hjärnan och sitta där med sin nostalgiska gamla skåpmat i evighet amen? "Inte kommer det nån bra musik på radion nuförtiden, det är bara sån där dunka-dunka..."

(Fotnot. Om jag på riktigt börjar använda ordet dunka-dunka i nåt sammanhang, vänligen kontakta hälsovårdspersonal.)

Jaja. Det här är en riktig klassiker från min svårutrotade barndom då: sparkstöttingen. Ooooh, jag älskar sparkstöttingar! Kaskö var en riktig sparkstöttingsstad då jag var liten, möjligen på grund av dålig ekonomi som bara tillät staden att sanda i en smal sträng mitt på gatan. På vägkanten, eller till och med på hela vägen de gånger då det inte sandades alls, flög man fram i rask takt med sparkarin. Alla ungarna tog sparkarin till skolan, det stod många tiotals sparkstöttingar uppradade vid lågstadiet och när skoldagen var slut skulle alla hitta sin egen röda/blå/träfärgade sparkare, som kändes igen på subtila märken såsom "avsaknad av träflisa" eller "skevt handtag". Varför kom ingen på att skriva sitt namn på kälken? Åtminstone en gång kom jag hem med fel sparkstötting, men det var ju egentligen ingen större skillnad på dem. Vi har fel sparkstötting än idag, och bra går det.

Nu hoppas jag intensivt att jag ska få åka mycket sparkstötting i vinter. Maken till nostalgiskt OCH praktiskt fordon kan ju inte finnas.

24 saker jag gillar, del 10

Jag gillar Nobelbanketten! Undan gubbar och kärringar, här ska tittas på teve, här har vi inte tid att blogga.

Fast jag tycker att det är jättetråkigt att de inte längre har en glassbomb med sprakastickona i som efterrätt.

24 saker jag gillar, del 9

Jag tycker om att åka färja. Alltså färja som i Finlandsfärja/Sverigebåt. Silja Line, mon amour!

På 80-talet när jag var barn var det inte så där jättevanligt att folk åkte till södern, och avgjort inte varje år. I stället tog medelklassen båten till Sverige. I min hemstad Kaskö fanns till och med en egen färjlinje ett tag, Folkline, som trafikerade mellan Kaskö och Gävle. Det såg spännande ut när färjan skulle gira i det trånga sundet utanför stan: fören nuddade ena stranden medan aktern skrapade i den andra.

Om man tog sig så långt som till Vasa kunde man i stället åka på kryssning till Umeå, där man steg av en kvart i hamnen för att handla Bregott och Bob-saft i Hamster-market. Det var på den gamla goda tiden när det inte fanns annat än finska märken i finska mataffärer, och allt som det stod Arla på var grömmandes exotiskt. Jag tycker fortfarande att det är lite roligt att hitta Arlas eller Skånemejeriers ostar i butiken.

Ett tag, där i 20-årsåldern, hade jag en period då jag tyckte det var öken med Sverigebåtar. Gud så töntigt! Men sen blev jag en 30-plussare som släpar med sig barn, och plötsligt behöver man vagnar och sovpauser och blöjbytesrum och amningshörnor och caféer lite här och var. För att inte tala om lekrum. Och bollhav. Och oceaner av godispåsar i taxfreebutiken. Plötsligt kändes det helt rätt med Sverigebåt igen!

I hemlighet tycker jag dessutom att det är jättespännande att åka båt, fortfarande. Att gå ut på däcket och se på havet en stund medan håret trasslar till sig i blåsten, att gå runt fartyget och titta på medpassagerarna och nöjesutbudet ("åh, de har 70-talsextravaganza i discot ikväll!"), att ta sig en titt på alla spännande vinflaskor som klirrar mot varandra i shopen (fast jag har noll intresse av att botanisera på Alko på samma sätt).

Och jag älskar, älskar, älskar att äta sjöfrukost med stående bord! Men då helst utan barn, hur det nu ska gå till, för det är inget större nöje att plocka smörgåsrester från golvet i en kvart för att sedan upptäcka att de har ätit färdigt och jäääättetråååkigt medan man själv inte ens har hunnit börja med sin mat. Men sen, när de är så gamla att man kan låta dem springa en stund till taxfreebutiken medan man äter i lugn och ro, då jädrar i min lilla låda ska jag äta en massa sjöfrukostar igen.

24 saker jag gillar, del 8

Ikväll är det en sån där mindre lyckad kväll då vardagen är emot en och det är svårt att komma på nåt man de facto gillar. Gillar? Jag gillar väl ingenting. Jag ogillar allt!

Men jag har i alla fall köpt en julhyacint idag så vi kan konstatera att jag gillar hyacinter. Femåringen gillar dem tydligen också, så mycket att han byggde ett bo åt vår nya familjemedlem av böcker och leksaker. Eftersom han tyvärr inte har någon byggmästarexamen har jag nu befriat blomman från det mesta av konstruktionen, på det att den inte ska falla ner och göra mos av underverket.

Förutom hyacinter gillar jag också blomsteraffärer. Och jättelika agrimarketar med inriktning på lantbruk (en skördetröska, nån?). Bara man får gå och kika på växter och fröpåsar och trädgårdshandskar så är jag nöjd.

Så här ser inte min hyacint ut. Bilden är snodd från den här bloggportalen. Min är en sån där vanlig med metallfolie runt.

24 saker jag gillar, del 7

Muscle Beach på 70-talet hörni, det var grejor det. Det var Arnold Schwarzenegger då han var ung och vacker, innan han började skjuta bazookor på film och göra hushållerskan på smällen. Där gick han omkring med sina bodybuildingpolare (som ni aldrig har hört talas om, men som är berömda för de närmast sörjande) i pyttesmå sjuttiotalsbadbrallor på stranden i Venice, Los Angeles, och hade tydligen helkul. 

Om man vill veta mer om bodybuilding på den tiden, då det inte satt en sixpack på varenda filmstjärnemage utan styrketräning var nåt jätteskumt som utövades i svettiga källarlokaler, möjligen av homosexuella narcissister, kan läsa den utmärkta boken Pumping Iron eller se filmen med samma namn. (Filmen är nästan roligare.)

Muscle Beach finns förstås fortfarande. Numera i färg och med andra brallor. Men riktigt lika coolt som förr i tiden, då det egentligen var ocoolt, blir det förstås aldrig.

24 saker jag gillar, del 6

Jag gillar helgdagar då hela familjen är ledig och går runt och såsar. Och inget program har man inplanerat så barnen ritar eller leker eller tittar på Bolibompa hela dagen. Idag är det en sån dag.

Är det nån annan som minns Sky Channel och Super Channel som började synas i det österbottniska tevenätet på 80-talet? Äntligen gick man från att se tecknat nån gång ibland, till ändlösa mängder tecknade serier på lördags- och söndagsmorgnar. Jag låg och stirrade till långt fram på eftermiddagen, fortfarande iklädd nattlinne. Ah, nostalgiska barndomsminnen!

24 saker jag gillar, del 5

Jag gillar hembygdmuseer. Jajaja, jag vet att det inte direkt är mediasexigt i dessa dagar men what's a girl to do? När jag "låg vid universitetet" (vad tusan är det för uttryck, egentligen?) läste jag folkloristik som biämne och älskade varje minut, förutom kanske kursen om finlandssvenska bygdetraditioner där läraren var så tråkig att 80% av klassen hoppade av.

När jag får chansen att besöka ett hembygdmuseum kan jag gå omkring i timmar och ömsint smeka grötkräklor och sängbolster och väggfasta bänkar. Korsnäs har till exempel ett jättefint museum med ett stort textillager. Och en gång var jag och mitt sällskap så uppeldade över Vörå hembygdsmuseums virkningsutställning att hjälp tillkallades: museets eldsjäl kurvade efter nån halvtimme in på gården på två hjul, fortfarande iklädd folkdräkt eftersom han kom direkt från en prisceremoni. Där gick han i sin folkdräkt och gav oss en guidad tur, förtjust över att de sista entusiasterna kommit på besök.

Inte för att det är jättevanligt att få med sig ett så entusiastiskt sällskap. Normalt brukar folk i min närhet sucka, titta på klockan och gnälla efter glass när jag går där och stirrar på grötkräklor.

24 saker jag gillar, del 4

Jag gillar Jan Berglins serier. Detta tror jag inte tarvar några vidare kommentarer.

24 saker jag gillar, del 3

Nam, nam, nam! Som ettåringen sa för en stund sen när han satt vid matbordet och slevade i sig pasta.

Jag gillar husmanskost. Och mest bara sån husmanskost som jag fick när jag var liten, på 80-talet innan mikron blev var mans egendom. Potatis med brunsås. Plättar. Mannagrynsgröt. Det är min comfort food som får mig att känna mig trygg och mätt.

Min farmor bodde på landet och hade inte många rätter på menyn, men jag kände mig aldrig uttråkad av bristen på variation i hennes kök. I stället var det skönt att inte behöva ta itu med konstiga, exotiska maträtter. Barn gillar ju att få sina favoriträtter hela tiden, om och om igen.

Fammos meny framstår numera som den ultimata listan över comfort food. Här är den, i sin helhet:

• Potatis med brunsås (med omväxlande fläsk, köttfärs eller konserverat kött i såsen)
• Potatis med stekt abborre
• Fruktsallad med glass eller grädde
• Våfflor
• Hembakat rågbröd (hålkaka)
• Hembakade munkar
• Mjölk, eller vid festliga tillfällen: rödlimonad

24 saker jag gillar, del 2

Jag tycker om nationalromantiskt måleri. Nationalromantikerna får min man konstläraren att gäspa uttråkat, men jag faller som en fura för nostalgin och ljuset och tematiken. Och jag gillar själva tidsåldern, som liknar vår tid med sin tillbaka-till-den-autentiska-landsbygden-vurm.

Mina favoriter är Albert Edelfelt och Carl Larsson. Jag besökte en gång Carl och Karin Larssons Sundborn, och det var alldeles... alldeles underbart. Och här intill finns en backe där jag gillar att promenera, den liknar intill förväxling Edelfelts tavla nedan - minus Jesus och Maria Magdalena då.

Mina vänner Karin och Mia har också var sin julkalender på sina bloggar. Läs dem! Deras bloggar är bra, både i december och annars.

24 saker jag gillar, del 1

Eftersom det lätt blir en lång rad klagomål på den här bloggen ("jag får aldrig sova, jag får aldrig sova, jag får aldrig sova") tänkte jag tillbringa december med att påminna mig själv och andra om roliga saker, närmare bestämt saker som jag personligen gillar.

Detta inte minst sedan jag igår (en ovanligt sömnbristig dag) insåg att jag hela kvällen tänkt uteslutande på negativa saker (maginfluensa, räntor, stress, dammråttor, celluliter...). Nån måtta får det vara. Alors, voilà: här är min julkalender med roliga/trevliga/fjantiga/inspirerande saker.

Först ut är min omvittnade (och ofta utskrattade) faiblesse för amerikanska teveserier med vackra karlar i. Nummer ett av serier jag fastnat för var Prison Break, som jag snubblade över när alla andra redan hade sett och tröttnat på den och den gick i repris sent på nätterna. Eftersom jag inte kunde sitta uppe och uggla på nätterna impulsbeställde jag första säsongen på dvd i stället, vilket ledde till ett svårartat beroende där jag var tvungen att beställa säsong två, tre och fyra också, samt den jättedåliga "slutfilmen" där tevebolaget försökte piska de sista stackars dollarsen ur den döende hästen.

Jag kan serien utantill, speciellt säsong ett som var bäst, och när jag ligger ensam hemma med en flunsa är det alltid Prison Break som får rulla på teven tills familjen kommer hem och rycker upp mig ur min snoriga fantasivärld.