På 80-talet när jag var barn var det inte så där jättevanligt att folk åkte till södern, och avgjort inte varje år. I stället tog medelklassen båten till Sverige. I min hemstad Kaskö fanns till och med en egen färjlinje ett tag, Folkline, som trafikerade mellan Kaskö och Gävle. Det såg spännande ut när färjan skulle gira i det trånga sundet utanför stan: fören nuddade ena stranden medan aktern skrapade i den andra.
Om man tog sig så långt som till Vasa kunde man i stället åka på kryssning till Umeå, där man steg av en kvart i hamnen för att handla Bregott och Bob-saft i Hamster-market. Det var på den gamla goda tiden när det inte fanns annat än finska märken i finska mataffärer, och allt som det stod Arla på var grömmandes exotiskt. Jag tycker fortfarande att det är lite roligt att hitta Arlas eller Skånemejeriers ostar i butiken.
Ett tag, där i 20-årsåldern, hade jag en period då jag tyckte det var öken med Sverigebåtar. Gud så töntigt! Men sen blev jag en 30-plussare som släpar med sig barn, och plötsligt behöver man vagnar och sovpauser och blöjbytesrum och amningshörnor och caféer lite här och var. För att inte tala om lekrum. Och bollhav. Och oceaner av godispåsar i taxfreebutiken. Plötsligt kändes det helt rätt med Sverigebåt igen!
I hemlighet tycker jag dessutom att det är jättespännande att åka båt, fortfarande. Att gå ut på däcket och se på havet en stund medan håret trasslar till sig i blåsten, att gå runt fartyget och titta på medpassagerarna och nöjesutbudet ("åh, de har 70-talsextravaganza i discot ikväll!"), att ta sig en titt på alla spännande vinflaskor som klirrar mot varandra i shopen (fast jag har noll intresse av att botanisera på Alko på samma sätt).
Och jag älskar, älskar, älskar att äta sjöfrukost med stående bord! Men då helst utan barn, hur det nu ska gå till, för det är inget större nöje att plocka smörgåsrester från golvet i en kvart för att sedan upptäcka att de har ätit färdigt och jäääättetråååkigt medan man själv inte ens har hunnit börja med sin mat. Men sen, när de är så gamla att man kan låta dem springa en stund till taxfreebutiken medan man äter i lugn och ro, då jädrar i min lilla låda ska jag äta en massa sjöfrukostar igen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar