Varde ljus

Det hänger nåt slags evighetslågtryck över stan för tillfället. Jag känner alltid i såna lägen hur jag skrumpnar ihop invärtes tills min själ liknar en gammal vindruva som rullat in under ett köksskåp och legat där i tre månader.

Det kanske inte är inbillning heller. Nyss hörde jag på radion om en nordisk undersökning där de kommit fram till att ju större mängder dagsljus man exponeras för, desto mindre ångestfylld blir man. 

Kanske man kan få en charterresa till södern ersatt av FPA om man kan bevisa medicinsk effekt på sjukdomstillstånd? 

Tack och lov att det åtminstone är ljust när man åker till jobbet nu. Och så finns det ju sånt här.