I morse märkte jag till min fasa att ettåringen plötsligt lärt sig klättra upp på vår fåtölj. Ay caramba! Eftersom fåtöljen är utfällbar och blir nån slags stenhård schäslong i en handvändning bände jag ut sitsen till liggläge, för jag tänkte att det åtminstone inte blir lika hårt fall från 20 cm (schäslong) som från 40 cm (hopfälld fåtölj).
Och sen, medan jag satt och formulerade en Facebookuppdatering i huvudet (klättra + attans + sänd plåster, nån) så hände det i alla fall. Hur förstår jag inte. Sonen satt stadigt på rumpan (ovanpå farliga madrassen, men ändå, den något mindre farliga utfällda madrassen), jag satt en halvmeter ifrån honom och tittade på vad han gjorde, och så KAFLUMP så låg han ändå på golvet och hade kört sina små framtänder rakt genom nappen han haft i mun (han bet av sugdelen, så att säga) och blodet sprutade från ett litet men dramatiskt placerat sår inne i käften.
Så sänd inte plåster, nån. Det fäster så dåligt innanför läppen. Sänd oss en vadderad lägenhet i stället.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar