Just nu har vi nått nya och oanade nivåer av gnäll här i vårt hushåll. Tandrelaterat gnäll, är min gissning. Ettåringen gnisslar konstant, får raseriutbrott utan orsak och vill mest bara sitta i famnen och bita en i halsen.
(Min andra gissning är att vi har fått ett vampyrbarn. Men jag hoppas att gissning nr 1 är den korrekta.)
Nu är vi alla utmattade efter två übergnälliga dagar och jag hoppas verkligen att en tand snart ploppar upp och lindrar plågorna. För detta är bara tand nr 7 som är på gång, vilket betyder att vi sen har tretton kvar att gnissla fram. Låtom oss inte ta ut all glädje så här nu redan på sjuan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar