Nu låter jag som en gnällig pensionär

Idag gick jag på stan bakom tre tonårsflickor som varit till butiken och köpt sig varsin pirog-eller-dylikt, som de åt gåendes. Och i denna process ingick tydligen att göra sig av med det besvärande emballaget, för rätt som det var släppte den ena tjejen ifrån sig en stor papperspåse på trottoaren och fortsatte obekymrat färden.

Jag kan ärligt säga att jag blev lika chockad som om hon dragit ner byxorna och lagt en rejäl julmiddagskabel mitt på asfalten. Det skulle aldrig falla mig in att kasta skräp omkring mig och låtsas som om det regnar (vilket det i och för sig gjorde). Hellre går jag och bär på kladdiga bananskal och hamburgarpapper i flera kilometer, tills jag hittar en skräpkorg. Och spotta ut ett tuggummi på gatan har jag inte vågat göra sen jag var ungefär femton och en ekologiskt sinnad klasskompis nästan gav mig stryk för det brottet. Här släpps alltså inga papperspåsar i backen.

Det här är orsaken till att mänskligheten kommer att gå under, förr eller senare. Fyrtio år av ekologisk propaganda och Ungdomen beter sig ändå som om deras skit inte luktar. Det är bara att börja spika ihop sin ark. Efter oss syndafloden.